Tjuven och lögnerskan Julia är en monolog som spelas i en öppen miljö som en krog, ett kafé eller en restaurang.
Det är en pjäs om vikten att välja en livslögn som man kan trivas med – om att ta vad man behöver och skita i det andra.
Läs mer om pjäsen och föreställningen här.
Anna Ångström skriver fint om vår föreställning Tjuven och lögnerskan Julia i Svd.
Att spela teater i en krog/kafé-miljö där inte alla är publik, hur blir det? Kanske spännande? Vi gör det nästa vecka på Källarbyn med sån där silent-disco teknik. Sanna Krepper spelar en monolog som jag skrivit och Åsa Kalmér regisserar. Geir Hansteen-Jörgensen är konstnärlig ledare. Välkomna till TJUVEN OCH LÖGNERSKAN JULIA! Vad händer när en människa slutar fråga om lov och börjar ta det hon vill ha? Är ärlighet och lydighet överskattat? En lovsång till självbedrägeriet. En silent-disco-teaterföreställning betyder att du tar del av föreställningen med hörlurar, mitt i serveringen på KÄLLARBYN, blandat med andra gäster som alltså kanske inte är publik.
Välkomna
My play In the Darkness show in Kyiev at Theatre Pechersk. I can’t even begin to describe my feelings for this.
From the bottom of my heart thank you all: Olesia Vlasova, Ruslan Sokolnik and Igor Rubashkin. All Theatre Pechersk. And Sasha. After all this is because of you.
Fantastisk att Kateryna Kisten och Igor Rubashkin uppför min pjäs ”I mörkret” i Tblisi på Ukrainian Art Festival – Bouquet Kyiv Stage, senare i höst ska de även spela i Kiev. En ära!
Foto – Yuri Mechetov
From a reading in Hamburg, with Francoise Hüsges, Monsun Theatre
Kila gärna till Stockholms Stadsteater och se underbara Stulna juveler av Kristina Lugn, uppsatt av Åsa Kalmér. Mitt blygsamma bidrag är att jag plåtat projektionerna.
Foton: Petra Hellberg.
Min pjäs Städerskorna har spelats Hamburg! Jag minns hur Françoise Hüsges, vid kollationeringen inför urpremiären på Dramaten sa, ”Ni ser det här annorlunda än mig, kanske för att jag är tysk. Smuts och renhet har en annan betydelse för mig.” Nu har hon översatt och regisserat den med skådespelare så unga, att de inte ens var födda när muren revs. Har varit mycket rörande och spännande att lyssna på hur de letat sig in i ämnet.
Såg hennes föreställning ”We’re gonna die” i New York i våras.
Bland det bästa och mest upplyftande på mycket, mycket länge!
Och Lou Reed läser upp sin kärleksförklaring på hennes hemsida….
Se hela föreställningen här.
